Miss Norrland

Ja igår var det då dags att ha ett sista raj raj med Linda innan hon flyttar söderöver.
Hennes kärlek Jonny hade ritat en fin karta till hennes vänner som var väldigt utförlig!
Tack Jonny för det! Det går ju liksom inte att åka vilse om man har den! ;)

Som vanligt så går det hemskt dåligt för mig att festa... alkoholen vill liksom inte in..
men man slipper ju vakna och må dåligt i alla fall!

Jag hade med mig mitt WII och vi både dansade och sjöng. Spelen "JUST DANCE" och "WII SING" är ju helt underbara party spel. Dans spelet är klart roligast för jag tycker nog att wii sing kunde haft lite bättre låtar....
Vi hade väldigt roligt (trots låg alkoholkonsumtion) och helt plötsligt var jag helt färdig... helt slut....börjar nog bli gammal. Vi fick som tur va skjuts hem så vi slapp gå i kylan. Det var party på puben men där var det ingen mening att ens fundera på att ta sig in. Det hade tydligen varit fullt redan kl 22. Bara till att knata hem och lägga sig vid sin man.....

Idag märks det på mina arma muskler att jag dansat som en idiot..... aj aj...
Dagen till ära så bjuder jag på lite bilder... klicka på dom för att få dom större!

 Linda och Ärtan tävlar om rollen som cheeseball queen..

 Linda fick in 13 st innan hon gav sig... Ärtan satt i sig betydligt fler skulle jag tro..

 Lindas söta syster Sara var glad som vanligt. Hon åt cheeseballs
 en och en åt gången! Klokt av henne!!

    
Systrarna Ek dansade så taket lyfte. Linda tyckte att hon såg ut som ... hur vad de nu hon sa...
som en "stel jävla gammal minigris". Vet väl inte riktigt om jag håller med henne ;)

 Populärt att dansa. Alla provade...utom Kristina och Jonna..dom filmade dessto mer!!

 och sen skulle det börjas sjunga... Ärtan hade nog en kråka i halsen för hur mycket hon än tog i så gick det liksom aldrig hela vägen. eller inte ofta i varje fall..

 Linda sjöng också...

.... hon tog i så strumpbyxorna sprack... eller om det var under dansen???

     
Det lät så vackert och poängen blev så klart höga...


Så idag packar Linda sina sista grejer och sticker till sitt nya hem och sitt nya liv!
Jag kan inte låta bli att tänka på hur det själv var för mig när jag flyttade hit ner...
Spänning blandad med panik känslor. Att äntligen få vara med den man älskar på riktigt men lämna alla andra kära hemma.... Men måste man så måste man och jag har aldrig ångrat mig. Det hoppas jag att inte Linda heller kommer att göra. Lycka till "där nere" Linda! Kanske ska skicka en karta så du hittar tillbaka till VÄSTERNVÄG!