Miss Norrland

Så kom dagen som Adam väntat och väntat på. När vi hade sjungt oss uppför hela trappen på morgonen med fika och paket så väntar Adam på oss i sängen och utbrister: Äntligen kommer ni!!!
Sen gick dagen i ett.... Kalas på kalas och paket efter paket... och på kvällen hade jag en lycklig son som gick i säng med ett flin på läpparna.

Idag höll vi på att prata om ifall han skulle gå till doktorn och visa upp sitt knä som han tyckte hade svällt upp. Han kom fram till att han inte ville gå till doktorn för då kanske han var tvungen att operera. Jag frågade honom om han verkligen trodde att det skulle vara så farligt då??..... Adam ger mig en väldigt speciell blick- typ "du fattar ju ingenting mamma" blick och säger sen:
- Men Herre gud mamma, har du inte läst om dom senaste undersökningarna? Det är ju inte alls så säkert att gå till doktorn längre enligt tidningarna!

Förstå nu detta, det där var ordagrant vad han sa!!! Var kom den här debattgalningen ifrån?? Är det nån gen som helst plötsligt utvecklas när man fyller 9????

Jag kúnde ju såklart inte ta hela diskussionen på allvar längre utan hällde upp en ny kopp kaffe och gav honom en- "jag fattar ingenting, min son" blick och sommardagen fortsatte utan andra funderingar......